Det här med sömn...
Så mamman får mata, bebis somnar om efter en kvart ungefär, mamman somnar om typ samtidigt. Får alltså sova i ungefär 40 minuter innan det är dags för mat igen. Mamman försöker under nätterna få in i sitt huvud att det bara är en tillväxtperiod som ju faktiskt snart är över.
Det är bara en tillväxtperiod. Det är bara en tillväxtperiod.
Det är bara en tillväxtperiod...
I alla fall... Den här mamman kan tyvärr inte lägga sig kl 20 för det finns det en liten tjej som inte längre vill sova på kvällarna. Mamman tror den här tjejen saknar sin pappa som ju jobbar kväll.
Så den här lilla tjejen ligger och gungar fram och tillbax i sin säng, sjunger sånger och dansar med sin snuttis, slänger kudden på huvudet, drar täcket över huvudet...ja, och så vidare. Allt för att inte somna.
Det är oftast ganska gulligt. Men är man trött och väntar på att få sova så kan det samtidigt vara lite jobbigt.
Tur att mamman vet att även det här är någon slags utvecklingsperiod eller något, annars hade hon inte riktigt orkat med det här.
Någon gång mellan 21:30-22:00 orkar den lilla tjejen oftast inte längre kämpa emot sömnen, och somnar äntligen.
Och ungefär i samma veva som den lilla tjejen somnar så vill bebisen börja ha mat varje timme igen.
Jahapp. Då får den här mamman säga "godnatt" då :)
Vilken tur för mig att mina barn i vanliga fall tycker väldigt mycket om att sova. Jag är faktiskt ganska bortskämd ändå när det gäller sömn, eftersom att Alice är som sin pappa och tycker väldigt mycket om att sova ;)
Det gör ju att såna här dagar (veckor) inte alls är lika jobbiga.
Otur dock att Alices utvecklingsperiod (eller vad folk nu vill kalla det) lyckades komma precis samtidigt som Lucas tillväxtperiod...haha.